Skidåkning i Stockholm i slutet av 1800-talet.
Skidlöpningen ,den äkta nordiska samt demokratiska,friska och stärkande sporten,var här ännu för ett par år sedan en så godt som okänd idrott,under det man däremot i brödralandets huvudstad sedan länge haft stora årligen återkommande tävlingar,dit skidlöpare jemväl från ganska aflägsna delar af landet infinna sig.Redan nu finns emellertid hos oss ett par hundra skidlöpare,och en början till tävlingar af ofvan antydda slag är gjord af den här för mer än ett år sedan bildade Stockholms skidlöparklubb.Inom nämda förening finns mycket öfvade skidlöpare ,af hvilka några under åratal lärt att löpa bland lapparna ,andra bland finnarna och åter andra i trakter af Norge,hvarest måhända de skickligaste löparne äro att finna.
Klubbens första allmänna täfling egde rum i fjol i medlet af Februari i Bellevueparken i närheten af Stallmästargården dit ock snart sagdt hela det skådelystna Stockholm då vallfärdade. I täflingen deltogo sextio personer,hvaribland trettiofem norska skarpskyttar ock en liten lappska ,Anna Lovisa Kant ,som jemväl visade sin färdighet i att åka uppför backar .
Täflingen omfattade såväl långåkning (2000 fot)som åkning utför svårare höjder; denna gång var det dock blott norrmän,som blefvo de vinnande.