Snesrusk.

 

Det hette att när Gustav Vasa stod åter på Mora kyrkovall och talade till

dalakarlarna,blåste det nordvästlig vind,och detta ansåg männen som ett

gott tecken,och det stämde dem sympatiskt för den unge flyktingen.

som återkommit från Sälen.

Även Zorn låter nordan fladdra i rocken på sin Gustav Vasa,där denne

står på kullen vid kyrkan.Nordanvinden hade högt anseende bland dalfolket.

Det är huvudsakligen den vinden,som skall göra susen vid grödans tork.

Särskilt i övre Dalarna är det inte allt för ofta,som säden hinner bli alldeles

jämnmogen,utan det blir även under de gynnsammaste  år något strå

grönt vid skörden.Den måste stå i snes eller hässjas minst florton dagar,

även om det är solskensväder,för att hinna eftermogna,som det heter,

och bli riktigt genomtorr.(Därav namnet SNESRUSK)

Man kör inte in säden med trygghet,förrän den varit med om ”Snesrusk”.

Man krusar i olika socknar på olika sätt till nordanvindens smeknamn.

»Vi ska vänta,tä Björs Jans snesruch kommer», säger man i Ål.

» Nisstäkts snesrusken » är en Tuna-variant.

I Järna har vinterns nordanvind smeknamnet »barrskaku ».

Om skörden i Gagnef år 1925 skriver man " Brittsommarvädret som med en och annan

snesrusk är glänsande på dagen och litet frost på natten-Liksom

sommaren i övrigt varir mycket gynnsamt.

Viner snesrusken varje dag hård och rejäl,kan det hända,även långt upp

i övre Dalarna ,att säden får köras in redan efter åtta dagars tork - ladas,

som det heter i Tuna, laas heter det i Gagnef.

 Här kan man se hur vinden(Snesrusk)tar tag i Gustav Vasas rock.

 

 

Denna Erik Axel  Karlfeldts dikt sjöngs vid invigningen av Zorns staty år 1903.den 11 Juli

 

Nu leker sommaren kring hans stod.
Vi tro att än vid myr och flor
vår uppbrottssång kan däna god
om onda tecken sia.
Blås då på nytt från Mora Strand,
du friska nordan, som vårt land
kan rensa och befria.

 

Dikten ”I Mora”  har 4 verser

 

Gubb Tage Bevring