Rännkarlrået och gamla protokoll ?

 

Vem har inte hört talas om Rännkarlrået i Öje ,en gammal sägen som gått från generation till generation i Öje.Det skulle också ha funnits en rik och välbeställd Öjekarl som var av Arfs-släkten.Det sägs att man inte fick starta gudstjänsten i Malungs kyrka förrän han ankommit till kyrkan .Han skulle också ha bekostat koret i Malungs kyrka.

Det skulle ha varit under (drottning Kristinas)  enligt sägen i byn tid som en Öjebo skulle ha gjort stora tjänster till Sveriges arme och fått ett stort skogsområde runt Öje som ersättning för dessa tjänster. Tjänsten skulle ha bestått i att  under 7 år smidit något till den Svenska armen.Öjebon skulle få det område som en skidåkare kunde åka runt Öje på en dag.

Det visade sig att det inte var Drottning Kristina ,utan Gustav den 1 (Gustav Vasa)

Rännkarlrået är ungefär 6 mil långt och en del rösen finns kvar än i dag.

Denna rågång har varit en tvistefråga mellan Öje och Venjansborna och mellan Öje och Kättbo .Gesunda och Sollerön.Dock har man inte hört så mycket om att det tvistades om rågångens sträckning mellan Öje och Malung.

Många har det varit som sökt att finna sanningshalten i denna sägen.Bland annat Niss Hjalmar Matsson med flera. Man vet med säkerhet att Per Brahe d.y. med en stor delegation år 1632 i Augusti besökte Öje och behandlade tvister  mellan Malung.Lima Venjan och Mora ang. rågången mellan dessa.

Vi som har forskat om denna sägen och dessa rykten, har varit tveksamma till om det varit under( Drottning Kristinas )tid som detta hände.Sannolikt under Gustav Vasas tid !

Det sades också att under dessa tvister Öjeborna inte hade något brev eller annat dokument att visa upp och styrka sanningshalten ,då detta dokument skulle ha förkommit eller blivit uppätet av råttor.

Undertecknad har i  40 års tid sökt att finna något konkret som visar sanningshalten i denna sägen.

Jag besökte för många år sedan Ornässtugan i  Insjön och där fanns en karta på Gustaf Vasas väg genom Dalarna. På denna karta fanns Öje med och under namnet Öje en text som var nästan oläsbar. Intendenten på Ornässtugan hade också funderat  på varför lilla Öje fanns med på kartan och vad texten betydde, som var på latin.Han tydde texten men ej med säkerhet, som att en man ägde hela byn. Jag blev med detta besked styrkt i min tro att det ej var på Drottning Kristinas tid som detta hände,utan tidigare.

Intendenten berättade också om de gamla armborst som hängde på väggen och som användes i krig av de svenska krigarna under 1500-talet.

Först i mitten av 1500-talet kom de första musköten och bössorna.

Man vet att det fanns järn som var av bättre kvalite så att man kunde spänna bågen många fler gånger, innan bågen tappade spänsten. Kanske var järnet i Öjesjön och Öjemyrarna av en bättre kvalite eller var Öjesmederna skickligare att ”ståla” järnet

Det har vid senare forskning visat sig att en del myrar i Västerdalarna innehöll Mangan vilket gjorde att bågarna (Järnet stålades )  på armborstens blev spänstigare  att man kunde skjuta på längre håll och med större styrka.

För någon månad sedan besökte jag min släkting Haga Elias Eriksson f.1915den 8 Aug. i Malung och vi kom att tala om Öje och Rännkarlrået.Han berättade då att han hade några gamla skrifter som handlade om Öje och rågångar. Jag fick låna dessa gamla brev och läste med förvåning att det handlade om domprotokoll från 1600-talet.

Kunde dessa protokoll kom att ge bekräftelse på en större sanningshalt av den gamla sägnen från Öje om Rännkarlrået ?

Härmed kommer jag att återge om inte hela så valda viktiga delar av protokollen och kommentarer till uppgifterna i dessa.

Det första protokollet  är från år 1619 den 21 december och gäller rågången mellan Öje å ena sidan och Kättbo.Gävunda och Sollerön å den andra sidan.Här synes det som man kommit till en lösning på tidigare tvister mellan parterna. Jag återger ordagrant vad som sägs i brevet .Dock är en del ord svåra att tyda,men har inte avgörande betydelse för innehållet.

                            ---------------------------------------------------------

 

Det första protokollet från 1619

 

Mykie lycko och wälärd i Jesu Chisto altidh tillförendhe Goodhe Wänner som bygge och boo uthi Malung och Öja,wij låthe edher wänligen förnimma,att dhen oenigheet; som oss emillan om Råågången  warith haffuer,är nu (dhett Gudhi skee loff)kommen till  en godh Endha;så att  wij aldeles äre föreendhe och giffue oss tillfreds medh dhenna effterfölliandhe Råågång emillan oss och edher såsom ij och siälffue haffue dhenne förlijckning stadhfestat medh edhre egne tolff mäns boomerker,dhem wij och hät under haffue anteckna låtidt.

Nu följer Rågången : Till Nyors brunnd och Råres till H__ffär__,till yttrebotheböjen,till öffrebotheböjen ocxh sedhan till Lädersiöhen.Dhetta och sanningh wara___wij efft.Halfuar? Jonsson,Oluff Nilsson,Lasse Jonsson,Jönns Jonsson,Oluf  Erichsson,Per Erichsson, Matz Persson och Jöns Hansson på Soll,Oluff Knutsson och Per Halffuardsson i Gäffuendhe,sampt Erich pärsson ij Kuchelboo?. Nu fölie edher egne tolff Mäns boomerker:

Begäre wij för then skull? På dhett wänligaste,att ij hele? Dhenne wår samtyckte förlijckningh schriffteligen stadh(festadt?) och dhenn samma oss tillhandha sendha.Härmedh a___r Gudh befallandhes. Aff Soll. ?

21? Decembs. 1619

                                           ehr godhe wänn

                              -------------------------------------------------------------

Komentarer till protokollet ovan:

 

Här ser man att rågången följer de namngivna platser som man i tidigare utredningar redovisat ang.Rännkarlsrået även om man här inte nämner namnet "Rännkarlsrået"

Här har man också namngivit  6 st öjebor och deras bomärken. Det kanske var så att de inte var skrivkunniga varför man skev deras bomärken. Dessa 6 öjebors namn kan vara till nytta i släktforskningen för att länka samman och hitta den rike Arvsmannen och hans släkt från Öje.

Vid jämnförelse med de bomärken som jag har i mina samlingar kan det tyda på att de två första är av Arvssläkten,de följande är Bränd,Walborgs,Sigrids och Mångs.

Man kan dock inte vara helt säker på detta  då det är svårt att tyda och veta bomärkenas exakta härkomst. De kan dock vara till hjälp att följa släktena bakåt i tiden.

 

 

Det tredje protokollet .

 

Anno 1670 den 24.25 Januarij,hölts laga Ting i Mahlungs Sochnestugu.Närwarande H.Landshöfdingen öfwer Stoore Kopparbergslagen,Östre- och Westre Dahlarne,NääsGårds –och Säthers-Lähn medh Westre Jern Bergslagen,den Edle och Wälborne herre H.Gustaf Duwall, Herre till Cornääs,Tafwasteby och Hoff Riddare.Befallningsmannen Wtt Niels AnderssonMilander,sampt fleere godhe män medh dess Sochns  Nembd.

Lähnsmannen Lars Sefredsson ifrån Wenian och Oloff Påulsson i Weniansby,Kommo för Rätten,berättandes sigh wara stembda af Öijskarlarna uthi Mahlungs Sochn,om ett fall som dhe hafwa fält ,och Öijeboerne willa sigh tillägna. Hwaruppå Öijekarlarna beswärade sigh öfwer  Weiniansboerne ,att de schole hugga och fälla inom dheres Byeskillnad och Röörgångh,hwilken dhe angofwe beståå uthi efterföliande Röör ,Neml.först gåå ifrån Lands Rået i Kyrkieberget till Högstersiööåhsen,Sedan till Sigsiöholmen,så till Ålderklinten ,Stafwaheden,Heesiöheeden,Nysbrunn,Hufwudmoran och sidst till Lands Rået igen wijdh Öfwerbötebögen ,hwilken Röörgång berättades af bägge Sochenmännen så först wara tillkommen,att en man hade begiärt af  Konungh Gustaf den första+(+tillstånd att fåå intaga),till sitt booställe,som han på Sochneskillnaden Åtte,en så stor Skooghdeel,som han påen dagh medh ett paar bräder

Förmåtte giöra effter han eliest där icke skulle kunna sighnähra.

Och såsom Sahl.Konungen därtill hade gifwit honom tillståndh,icke vettandes hwad bräder han mehnt,skulle bete karl stijgit på ett paar skijdor ,och på en daghluppit en heel tract om,så stoor som han kunde hinna ,och det så girigt,att han dereffter strax måtte dödt. Men döttrarne skulle sedan samma spåårgådt dagen efter;och lagdt opp Rösegången;af hwilket uhrsprungh och mehrbete Råågångh skulle bekommit det namnet,som han ännu i dagh behåller Rännekarlsråå.Berättade dessuthan sigh tillförenne haft breff därpå men beklagade igenom en skadeligh wådh Eldh som heele dheres Byy för någon tijdh är öfwergången ,wara opbrände.

 

Häremot framlade i Rätten Weiniansboerne ett stort Syhnebreff,fattat på håldne Riddar Syhn 1632 d.14.15.16 Augusti  öfwer Landsskillnaden emellan Lijhma och Malungs  Sochnar i Westredahlarne,sampt Elfwedahlerne, Moren och Wenian i Östre,däruthi Råågången opnämnes emellan Sochnerne  alleast; Men  såsom den intet befans angåå någon wiss Byeskillnadh emellan Öija och de andre Byar i Wenian,dy? Remitterades Parherna  ifrån Rätten till förlijkningh,om dhe sielfwe eliest godwilleligen skulle kunna om någrew wisse Råå och märcken föreenas; Hwilke sielfwe sigh emellan så förlijktes,att dhe nästkommande d 14 Junij,belofwade att möta hwarandra uppå dhe strijdige Egorna ,och då förmedelst godhe Mäns Syhn sökia blifwa ifrån hwarannan skilde.Till hwilket wärcks förättande Malungerne begiärde å sin sijda,Erich Pehrsson i YtterMahlung, Oloff Ersson  ibidem,sampt Joen Ingewaldsson i Forss Nembdenän; Weniansboerne nembde på sin Sijda,Anders  Joensson i Bysbergh ifrån Elfdahlen,Sohle Niels Olsson ifrån Wijken uthi Mohran,sampt Anders  Mårtensson i Moorkarlby.

 

Detta wara rätt extraherat af min Sahl.Fadhers och antecessoris  i tiensten, fordom Häradshöfdingens  Eric Erlandsson, håldne protocoll i Mahlungs Sochn på ofwanskrefne åhr och dato; betygar under namn och Sigill.Act

Starebo d.9 Apr 692

 

                                                         Johan Norlindh.

 

Kommentarer till det tredje protokollet ovan:

Här kan man för första gången se att man hänvisar till Gustav den första(alltså Gustav Vasa)och att det ungefär  skulle ha gått till som den gamla sägnen berättar.Venjansborna hänvisar också till Per Brahes protokoll år 1632 ,och att Landsrået och Rännkarlsrået är samma rågång.? Man kan säga att det första riktiga  Vasaloppet gick runt Öje och var santionerat av Gustav Vasa själv. Rågången mäter 6,3 Mil

 

 Det andra  protokollet  från Per Brahe d.y besök i Öje

Per Brahe .d.y                                           den 13.14.15.16 Augusti 1632.

 

Wij effterskrefne Peder Brahe Grefve till visingsborgh och frijherre till Ridbooholm och Lindholmen,Sweriges Riks Råhd och Lagman öfr vässmanelandh beergslagen och Dalerne.

Jesper  Andersson (Kruus) till Edby och Lundby öfver? och assessor Uthi Dän Kongelige Krigsrätten,Ifvar Nilsson till strömsta och Hyttenäs,Andreas Bureus till Kiel? Norby och Randen. Benedictus Kiusslus,J.U.D.och assessor uthi dän Konnunglige Hofrätt,Hanss Kostsson? Lagläsare i Södermannelandh.Anders Pedhersson Humble Notarius uthi Krigsrätten.Oloff Erichsson Borgmestare i Södre Tellie.Oloff Larsson  Underlagman.Lovisinius uthi Vesman,Bergslagen och Dalarna. Oloff Mårtensson  Berling.Oloff Olofsson och Pedher Larsson  samptlige Lagläsare uthi Uplandh.Zacharius Kingstadius Lagläsare i Närike och Wermlandh sampt tvenne Uthhärads Nämbder,den ena ifrån alla i Westlagelandh? Den andra ifrån Elvedalen i Värmelandh. Göre Vitterligit att vij effter den stormechtigeste och Högborne förstes och herres Konung Gustafs Adolphs Vår nådigste herres och Konungs befalnings hafr.Varit församblade i  Ögeby?i Malungs sochn åhr effter Christi bördh Ett tusende Sexhundrade trettio two den 13.14.15.16 Augusti,och Uthi Edle och Vällb.herres hr.Axel Baners till Gruborina? Landshfdinge öfver Västmannelandh och Västerdalarna,fullmechtiges Erlig  Vällachtat Päder Jonsson.

När vij nu således Limaboerne förhört hafva och ingen vis berättelse hafva kunde,låra vi inkalla österdalekarlarna ifrån ElfdalenMoora och Wenian sochnar,och granneliger dhem tilsporde,hvad skähl bevijss Documenteroch vitnen the hade til dhe ägor emellan them  och Limaboerne nu uthi en rundh tijdh hafva virit i träta.Dettildhe svarade och sade,att de först och fremst derpå hade en urminnes häfd,till det andra hade the och sin gambla röörgångh,till det tridie hade dhe och lefvandeh Vitnen som annat aldrig vist,eller hafva hört,än att samma trätesägor hafva af ålder och hedenhöss hört them till.

Till det fierde beropade dhe sig på en Lagmanssyyn som Jahan  Hansson fordom Under  Lagman medh fyra Uthhäradsnembder på theres Röörgånger röör ifrån röör hållit hafver och effter.österdalkar beropade sig på sina Vitnen som voro Malungs och Öije Karlar ,hvilka uthi saken opartiske äro; derföre blefve dhe inkallade,och i synnerhet hvar för sig,granneligen förhörde och Examinerade och först företogo Vij OijeKarlarna  som voro åtta gambla Männ nembl. Ol.Svens,arfve Larsson,Jöns Pedersson,Knut Larsson,stafvan olsson,Jöns Erichsson ,Sven Olsson,Olof Matsson och tillsporde dhem om the hade någon Vetenskap om bemelte ägor som nu en lång tijdh österdaleKarlarna och Limaboerne hafva varit oensse om.Dertil dhe svarade medh aflad eedh,att aldrig annat vist eller hafva hört af sina

föräldrar än at öserdalakarlarna hafva bemelte ägor af ålder innehafft häfdat och brukat.Sedan inkallades Malungs Lenman medh siu af sina sochnemänn dhe älste som der i Sochnen bodde som voro Jon pedersson ,Lensmannen Nils gundmunssoni Moo,Nils Halvarsson ibid,Knut Larsson i Idebäck,Eric Olofsson ibid Henrich persson i Stoorbyyn,Nilss Jacobsson i Fors,peder Larsson och tilspordes om de hade (hade) någon Vetskap om bemelte Trätes ägor,thertill dhe svarade och hade medh svoren eedh att adrig annat af sina föräldrar och andra ålderstigne män hafva hört och förnummit att österdalakarlarna hafva af ålder brukat och häfdat bemelte stridige ägor som belägne äro nordan för Oije skogh.

Ytermehra tilspordes bemelte  Malungsboor hvad dhem var Vitterliget om rätta röörgången som den skiller östre och västerdalarna Swarade the samptelige och begynte Rörrgång Vid et röör benemd Tomtestången, thernäst uprächnade the effter kalfve ? råå som är Löersiöholm Öfverbötebögen,yterbötebögen oijesbergskiiären ? Rådgammal, och så alt fort Norrut,in til Kyrkioberget Litzleberget och Lydberget Hvilka af ålder hafva åtskildt Malungs och Mora  Sochnar.

Till det sidsta tillspordes Jahan Hansson som hafuar ransakat samma råågång,huru derom var.Svarade och Vitnade han,at samma röörgång går alt fort norrvess norr ifrån norr i sterkest? Intil Sö- och Norra  Bilinggåås der parterna sämias, och Elfvedals Karlarna sina ägor på öster sidan och Lima Karlarna på Västra sidan om röörgången hafva.

Så aldenstundh Vij af begge parternes svar och gensvaar opartiske Vitnens berättelse sampt bemelte Underlagman och Uthäradsnembd;å gången syynocg derpå Utgifva bref och bevijss och andra omstendig(heter) nogsampt förnimma och ögonskenligen pröfva att dhe rätte och gamble rååmärken emellan Lima Sochn på den ena,och Mora Wenian och Elvedalen Sochnar på den andra sidan är? Desse nembl. Kyrkioberget Litzleberget,Lydberget,Tansiöholm, Ulfvenäss Dragsiöåsen Draktiernesteen åktierna,söndags Råån Högåss,digeråsen,öster om billingen Söder billingsååss röör,och Norr billingsååss Råå.der hooss ser och förnima vij klarligen at mora Venian och Elfvedalkarlarna af ålder och urminnes tijder hafva innehafft hefdar och brukat dhe ägor som öster om bemelte rååoch röö belägne äro.Hvarföre Erkienner och döme vij för bemelte Rågatu laglig och besendig vara nu och i framtijden,såsom och at mora Venians och Elfvedalsboorne skola niuta och behålla dhe skogar fiskievaten slogar och ägor som östan om bemelte råå liggia oklanrade och oqualde i alla tijder,för alla åtalar,så födde som ofödde och skole här uphäfne och ogille Vara the farnar?som Limaboerne på mora venians och elfdalss ägor olagligen till Rååmärken updichtat hafva. Till ytermehro visso och stadfästelsse hafva dem svar freds ?våra händer underskrifvit,och vårt Vanlige Screfer ?nedanföre hengia låtit.Nembden ifrån alla i Helsingelandh och Elfvedalen i Vermlandh.

 

-----Hr.----

Benesö?

 

Per Brahe(Jesper) Anders Kruus A.Bureus Hans Kostsson? And.ped humbla Olof nilss.Lovisinius Olaus Eweriuus ?    Olof måtensson berling   olof olofsson

Pder Larsson    Zacharius Andersson.

                                                        No # 82.

 

Documenter angående Lyberget eller rätta slut?____ emellen Malungh och Öst Dahlarne.

 Riddar Synsdomen om Rågången mellen öster och westerdahlarne

 

 

Komentarer till Protokollet från Per Brahe´s besök i Öje år 1632.

 

Ang. Protokollet från Per Brahe`s besök i Öje kan man se att det var en ansenlig mängd höga herrar som besökte Öje. Jag tar  bara med en del av protokollet. Namnet  ”Rännkarlrået” finns inte med  på dagordningen ,vilket är förvånande. Kanske för att det bara behandlades Landsråen mellan Lima.Wenjan Mora och Malung.,och att man ansåg att tvisterna mellan Öje och Venjan rågångar  skulle lösas på lokal nivå,eller att denna rågång skulle ingå i denna uppgörelse.

 

Anno 1687 den 17 Janu. Hölts Laga Tingh  med Mahlungs Sochns Almoge uthi Stoore Moobyen,Närwarande uthi Befalningsmannens wälbetde Daniel Milandri ställe

Häradssskrifwaren Wtt Anders Carlbohm,sampt Nembden.

 

Fendrichen Ehreboren och Manhaftigh  Torbiörn Kruus och Knuth Andersson uthi Wenians Sochn boende,utskickade af samma Sochn,inlade i Rätten Lofl. Tings Rättens i Mohra gifne resolution af d. 8 Decemb. 686,hwarmedelst Weniansborne är tillåtit wordet afföra Säden af ett fall som Lydbergs fääbolaager här i Mahlungs Sochn boende, schohle hafwa fält och sådt inpå Wenians Skoogh inöfwer Råågången,som af Kongl Ridder Syhns Rätten godh dömbd och stedgad är Östre-och Westre Dahlarne emellan d 13.14.15 och 16 Aug.(och?) därbredewijdh till Weniansboerne är  yppet lemnat,att sökia Lydbergsboerne om skadeståndet; hwaröfwer dhe dhem nu hijt till Rätta hade stämma låtit.Och sade Klaganderne,desse fääbolager hafwa tillfogatWeiniansboer wähl till 1000 dr Kopptt skada medh sitt intrångh på dheres Skogh och slogar,föruthan att fääbodarne liggia inöfwer Råågången ett godt stycke;Alltså willie nu samma fääbolägenheet dem ifrån sökia,ty dhe hafwa och barn och behöfwa samme egor in i Sochnen och fodra Syhn och wedergieldningh öfwer all tillfogade skadan.Lydbergs fääbodlagerne bestode,att dheres fääbodar liggia något inom Österdahle råågången som i Riddare Syhnsbrefwet opnemnes,och att iemwähl fallen på den Sijdan fälte äro.Medsadhe dhe uthi denne Riddare Syhns råågången beståå Landskillnaden,och wara en annor råågång eller afwettringh därinom giord för Öijebyen/:hwilken byy och skahl falla till en godh ¼ mijhl uppå Östre Dahle sijdan efter Landsråågången,och så medelst borde lyda till Wenians Sochn,där han  icke wore genom särdeles Konglt breff för Malunghs Sochn behållen blefwen som opwijstes af dato d. 12 Febr.609:/ sammt Öije röörgångh skahl kallas Rännekarlsråå, därpå dhe opwijste ett fordom Lähnsmannens i Mohra Sochn breff af d. 5 Junij 631,som så lyder ordh ifrån ordh.

 

Wänligh hälsan medh Gudh alsmechtigh ; Wij låte eder Godhe män,som byggia och boo i Mahlung och Öije förståå,att desse dagarhafwa wij förnummit att wåre Nåboer och Grannar i Lijhma Sochn boende,än äre till sinnes oss afsända och ifråntaga wår egendom,dhe Skoghsom af ålder hafwer leegat här till Sochnen ,och som…….

 

(Här är den fortsatta texten borta)

 

Slutkommentarer till dessa protokoll:

 

Dessa protokoll visar att det varit ständiga tvister mellan byarna och hur viktiga dessa områden var för byarna och dess befolkning. Myrarna för slogarna och myrmalmen,sjöar och vattendrag för fisket,men att  skogen ej var av så stor betydelse förrän långt senare.Av den sammanlagda odlade arealen  fick man 2/3 –delar av allt foder till kreaturen på myrslogarna och 1/3-del av arealen närmast byn för att odla säd och potatis.

Notera att intill dessa tvistade områden låg många fäbodar,varför man kunde hålla god uppsikt på sina grannar.

Kanske vi har kommit en bit närmare sanningen  om ”Rännkarlrået ”och kan historien kanske kallas det första ”Vasaloppet”,sanktionerat av Gustav Vasa själv.

Jag gör ej en närmare studie eller drar någon slutsats av vad dessa protokoll kan ha haft för betydelse för Öje`s historia och utveckling . Det vore dock intressant att kunna ta del av det brev som Gustav Vasa skall ha skrivit till den Öjebo som nämns i protokollet från 1670.Kanske det kan finnas i Moras gamla arkiv.eller på Landsarkivet eller Riksarkivet .

Kanske vi som forskar och är intresserade av Malungs och  Öjes historia och gamla  tider kunde träffas och ha dessa protokoll som diskutionsunderlag.

 

 

Öija (Öje) den  9 Juni 2010.

 

Gubb Tage Bevring